Ja jag har haft en paus sen incidenten jag skrev om sist... För sen dess har jag haft förvärkar väldigt mycket och väldigt ofta tills i tisdag... Då va vi rädda....

Började dagemn me att jag kände mig konstig... Ja ngt kändes inte rätt o jag va ovanligt öm om magen...

Tänkte inte mer på det för skulle fixa mig och träffa frugan.

Tog denna bild när jag hade duschat för jag va i vecka 33+4 (brukar ta med jämna mellanrum):
 

Klädde på mig och begav mig ut till parkeringen där hon stod o väntade med bilen. Sambon skulle stanna hemma för o rensa kartongerna som står i vardagsrummet för att vi sen senare ska flytta ned dom till förrådet, men kan ju va bra o sortera dom först...

Men iaf....

Vi körde hem till frugan för vi skulle fika ett tag innan hon skulle hämta sin mamma efter hennes jobb plus vi hade inte träffats på ett par dagar så jag va glad. Vi köpte lite daim kaffe och fikabröd sen gick hem till henne, affären ligger precis vid henne.

Under tiden vi fikade så kände jag att det gjorde ont från o till men försökte inte tänka så mycket på det trots att det va svårt men vi fikade klart o sen åkte vi iväg o dom släppte av mig hemma.

Klockan va strax efter 17 när jag kände att det började ta fart med smärtorna men jag har ju haft så ont innan så tänkte inge mer på det än att blire värre skulle jag ju ändå ta alvedon....

Vid 19 började sambon med att förbereda maten (kyckling, ris o brundsås skulle det bli) och kycklingen tar tid så den åkte in i ugnen.... Strax innan 8 när sambon är i köket o kollar kycklingen tar jag mig till köket med gråten i halsen o ber om alvedon... Kan knappt stå rakt imellanåt för det höll i sig så mycket plus att lilltjejjen har en tendens att röra sig extremt vid värkar.... 

Fick två alvedon och sambon tvingade tillbaks mig i soffan för o vila och inte stå uppe så jag anstränger mig då han ansåg att jag fick mycket ondare. När klockan va ca halv 22 så bestämmde vi att ringa förlossningen.... Alvedonen hade inte hjälpt alls denna gång utan det va mer intensivt och vi visste att ngt va inte bra... 

Det va bara att åka in sa dom där, dom misstänkte redan på telefon att jag kommit igång med riktiga värkar och det är för tidigt... Så dom måste stoppas ev och kanske att jag skulle behöva stanna.

det va bara o stänga av ugnen, och ställa allt åt sidan, släppa allt o åka... Plus frugan blev upphämtad.

Väl inne blev jag uppkopplad och dom skulle återkomma efter ca 20 min- 30 min. Dock hände det mycket och det tog över en timma innan dom kom...

Visade sig jag hade värkar med 2-4 min mellanrum, ngt stämmde inte... Jag fick kissa i en burk och det var väldigt koncentrerat... Föreställ er apelsinfärgat fast mkt mkt mörkare...

Tiden gick och dom kopplade loss mig och en läkare kom in... Jag behövde undersökas...

Bebisen mådde bra och allt såg ut som det skulle, dock hade tappen minskat (ganska självklart om man får värkar), men dom misstänkte att jag har en infektion... för mitt prov visade att det var ngt men vad visste dom inte...
Då jag inte ville stanna över natten fick jag med mig hem citodon, bricanyl och antibiotika och vi skulle komma tillbaka dagen efter... 

Lämnade av frugan, åkte hem, lagade klart maten och åt, tog medecin o gick o somnade 2...

Sedan vaknade jag klockan 4 ca av att min sambo inte låg i sängen utan hade somnat på soffan så väckte honom så han kunde sova i sängen.. En annan kunde inte somna om... Låg bara o skakade pgr av bricanylen och började få ont igen... Så va bara o ta en varm dusch (som inte ens hjälpte) och lägga sig på soffan... Ville att sambon skulle få sova så gott han kunde då han skulle köra bil igen ngr timmar senare igen till förlossningen...

Timmarna gick och vi åkte in.... Uppkopplad igen, ngn värk hade jag men annars bra... Och tillslut visade det sig japp... jag hade en kraftig infektion som kroppen försökte behandla o det startade mina värkar MEN vart det satt visste dom inte... Men det hade iaf med min blåsa att göra.. Tack vare att jag fått medecin att ta natten innan o så på morgonen hade min tapp gått tillbaka till storleken innan... O bebis mådde prima.... Fick medecin utskrivet som jag nu tar 3 ggr om dagen... 

Och jag mår mkt mkt bättre... Inte en värk o jag får framförallt SOVA!

Dock växtvärken kan man ju leva med haha, betyder ju bara hon växer som hon skall. Men det va hela storyn....

Nu ska vi se till att hon stannar därinne! OM hon nu inte kan hålla sig får hon vänta till iaf mitten av april om vi får bestämma... Visst klart vi längtar men så bråttom behöver hon inte ha ;)

Sådär "summerat" haha

Så avslutar med en väldigt rolig bild på Måns haha ;D Älskar den bilden.

Natti!

Ja helgen har både varit bra och dålig.

På lördagen mådde jag lite underligt och kände mig inte alls bra, men kunde inte sätta fingret va det va så tänkte inte mer på det. Sen natten mot söndan vaknade jag att jag fick extrema smärtor i magen ut mot ryggen som kom o gick och höll i sig olika tider. Efter ca 6 timmar och en varmdusch så somnade jag av ren utmattning...
Sedan vaknade jag igen vid ca 10-11 och det va igång igen... Inte lika starkt men det va på g kände jag... Ringde in till förlossningen som ville jag och min sambo skulle komma in för koll, då dom tyckte det lät som värkar och att föde i vecka 31 är inte så bra och att jag borde ha ringt in redan inatt. 

(Men det tänkte inte jag på då jag trodde det va vanligt magont men men, man lär sig av sina misstag).

Vi fick en tid till ca 13.00 men fick komma när vi ville sa hon men då visst dom iaf att jag skulle komma. Så tog en dusch, sambon åt frukost, eller han tog två mackor då han va sjukt nervös och orolig och lite små irreterad att jag inte väckt honom så vi kunde åka in redan inatt.

Vi va där strax innan 13 och lämnade urinprov och vart inledda in i ett undersökningsrum som va OTROLIGT litet! 

De kopplade upp både mig o bebis och såg att jag hade värkar när jag kom in o bebis hjärtslag växlade konstant mellan 140-175 ca, så vi va lite små nojjiga. 

Men ett stort eloge till min kille skall jag dock säga, han såg till att jag fokuserade bort på maskinen, fixade tempraturen i rummet (va snorvarmt), satt o läste för mig och ect. Jag trodde han skulle vara mer nojjig än mig men han verkligen såg till att jag kunde slappna av. Efter 1,5 timmar hade värkarna minskat och dom kopplade loss mig och sa att dom inte ville vi skulle hem utan att en läkare tar en titt, för att så tidigt ska man inte få värkar så lika bra o ta en koll.

Vi valde att sitta i samlingsrummet där dom har tv, då jag ville sambon skulle ha lite annat o se på än en vägg och mig spelar d inge roll direkt va vi va. 

2 Timmar gick i ett naffs och två flickor hann födas när vi satt där och jag hade fått värktabletter, då kom läkaren som vi fick gå in med till ett annat undersökningsrum.

Jag fick berätta lite vad som hade hänt (dock va jag så trött o försvirrad med jag tror han fattade haha), så började med ett ultraljud så han kunde se hur allt såg ut. Och omg... STOR BEBIS! O_O Gissningen låg på stor bebis eller väldigt lång bebis men plats tog hon, men allt såg fint ut. Hon växte som hon skulle, hon hade tillräckligt med fostervätska, moderkakan såg bra ut (som dessutom flyttat sig mer åt höger bak mot ryggen nu).

Men läkaren förstod att jag hade ont då jag inte direkt e så stor *skratt*...

Men han sa det att nu skulle min kropp växa snabbt o då växer min mage ikapp bebisen förhoppningsvis och då ska det bli bättre men mer än så kan det inte göras.

Sen blev det va jag fasade för... gynundersökning...

Jag placerade sambon i min huvudhöjd och klädde av mig nertill.... Inte nog att jag skämdes som fan, jag hade en främmande karl mellan benen (vilket vissa kan tycka är ett löjligt påpekande men jag tycker sådant är jobbigt), sen så har jag ALLTID haft väldigt ont vid gynundersökningar pgr av att jag spänner mig automatiskt som en tokig.

Men sambon höll min hand o klappade mig på kinden medans läkaren undersökte fort men bra med både ultraljud där och en som han kunde se in o se att allt va "stängt".

Jag läckte inte fostervatten och allt såg fint ut, och min tapp e 3 cm och det såg oxå bra ut. Jag ska ta max dos alvedon 4 ggr om dagen mot smärta och vila vila vila...
Gör ju lixom inget annat tkr jag som jämt är i sängen... Sambon som nu flyttat hem har tagit över 90% av hushållet vilket gör mig mer rastlös än någonsin. Jag har INGET att göra. Ibland lagar jag mat men annars så e jag tvingad till vila. Visst det är för bebis bästa men mitt psyke blir inte stimulerat för fem öre... Men men..

Sen söndagen så har jag haft ont till o från på nätterna men har tagit värktabletter och försökt vila men inte mkt kan göra åt saken.... Jag får helt enkelt ha det såhär tills hon kommer....

Men nu ska jag återgå till mitt vilande.... *suck*

Hadé!

Ja det blev ju en hel del handlande igår.

DÅ jag tänkte vila lite nu så skriver jag lite snabbt hehe.

1, Handlade mat

2, Handlade bilbarnstol

3, Köpte en ny fisk (som vi döpte till El Puffo), ny handpump då den andra gick sönder så vi kan göra rent i akvariet och sen handlade vi kattsand till Måns. Vi valde att inte köpa nya växer då vi måste kolla upp vad det är för akvarielampor vi har då dom är gamla och gör det blir mkt alger, så mätning och sen ska vi köpa nya lampor och växter på det. Annars ruttnar växterna fort bara så d e o slänga pengar i sjön.

4, Två xbox spel (Ett till mig o ett till sambon) och ett Yoshi gosedjur till lilla bebisen. (Klart bebis ska ha lite spel gosedjur när hon kommer då mamma e gamer och mer skall det bli!)

Tror inte det blev så mkt mer än så faktist... Inte vad jag kan komma ihåg iaf. Men men.... Ska vila nu så skriver jag väl ev en rad eller två sen!

(Gosedjuret lill pluttan fick och sen spelet jag fixade till sambon.... Vet att detta har han tittat på nätet o velat prova så då fick han det när jag såg d fanns.)