Mia

31 augusti 2015 20:08

Mår alla med asperger psykiskt dåligt?

En föreställning jag ofta stöter på är den om att alla som har Aspergers syndrom mår psykiskt dåligt. Det händer att det förutsätts att Aspergers syndrom är någonting som man automatiskt mår dåligt av, någonting som begränsar ens liv och som man helst skulle vilja bli botad ifrån om det bara gick. Så är det förstås för en del, men inte för alla. Långtifrån för alla.

För alla med Aspergers syndrom mår inte dåligt. Alla ser inte ens sin asperger som en funktionsnedsättning, utan som en personlighetstyp och/eller en tillgång. Någon tackar sin asperger för förmågan att lära in elva språk flytande och för framgångarna som språkvetare. Någon annan är övertygad om att hen aldrig skulle ha haft så fina och djupa vänskapsrelationer om det inte varit för hens förmåga att undvika ytligt småprat och istället leda in samtalen på det som verkligen betyder något. Någon tänker: ”Vad skönt att jag fungerar som jag gör”. Någon annan tänker: ”Det är tack vare min asperger som jag är den jag är”.

Även bland personer som ser sin asperger som en funktionsnedsättning finns det många som mår väldigt bra och som är tillfreds med sitt sätt att fungera. Någon är nöjd med hur hen lyckats anpassa sitt liv efter sina förutsättningar och känner att hens livskvalitet ökat. För någon annan har aspergerdiagnosen lett till stöd och förståelse som hen inte trodde fanns. Någon tänker: ”Vad fint det var att ha pysselstund med barnen idag. Nu när jag fått ett anpassat arbete orkar jag verkligen ta vara på livet.” Någon annan tänker: ”Jag har mina svårigheter, men jag lever ett rikt liv ändå.”

Bland de personer som faktiskt mår dåligt är orsakerna i en del fall mer eller mindre kopplade till Aspergers syndrom. Någon trivs inte med sitt sätt att fungera och önskar att hen passade in i majoritetsnormen. Någon annan trivs med sitt sätt att fungera men upplever ingen förståelse från omgivningen och mår dåligt p.g.a det. Någon tänker: ”Om samhället inte hade varit utformat efter att alla människor fungerar ungefär likadant så hade jag inte känt mig såhär utanför.” Någon annan tänker: ”Min ojämna begåvningsprofil hindrar mig jämt från att göra det jag vill.”

Andra mår dåligt av anledningar som inte alls har med aspergerdiagnosen att göra. Någon glider in i en djup depression efter att ha blivit lämnad av sin fru. Någon annan drabbas av bipolär sjukdom (manodepressivitet). Någon berättar: ”Jag återupplever bilolyckan varje natt.” Någon annan berättar: ”Jag är så rädd för att bli kroppsligt sjuk att jag drabbas av panikattacker.”

Det är viktigt att komma ihåg att personer med Aspergers syndrom precis som andra människor kan drabbas av t.ex livskriser och psykiska sjukdomar. Vi är inte förskonade från sådant. Det är också viktigt att ha i åtanke att personer med Aspergers syndrom kan lida av depressioner och ångest utan att det har sin grund i aspergerdiagnosen. En person som har diabetes eller en synskada kan bli deprimerad av anledningar som överhuvudtaget inte har att göra med diabetesen eller synskadan, och så är det för personer med Aspergers syndrom också.




http://miamiamia.bloggplatsen.se

ingalill

2 oktober 2015 12:13

Jag förstår inte riktigt om det här är en kommentar till något annat inlägg. Men hur som helst så var det hur bra skrivet som helst! Har klickat på länken ovanför men kommer inte in på den.
Ha det gott hur som helst :)